Gamla blogg inlägg som jag hittat undangömt!

Idag är det exakt 1 år sen som du försvann för att du jorden ville lämna.

Du allas ögon fick att gråta,
Utan att vi ville förlåta.
Hur skulle vi kunna förstå ditt val,
Utan att du ens lämnat ett tal.
Ett tal som kanske, kanske skulle hjälpt oss att förstå.
Vad DU tänkte på.
Vi har nu gått vidare på vårat egna sätt,
Men ingen förstår hur du tyckte ditt val var rätt.
Varje morgon vi vaknar,
vi dig kommer att sakna.
Frågor och tankar kommer länge att finnas,
Och vi dig för-all-tid kommer att minnas.
Skriven av Sandra Sahlström



Igår kväll så hade jag så jävla tråkigt så jag satt typ bara vid datorn så ser jag att emelie heter någon som vill ut och gå? på msn. så ja sa att ja ville de. sa vi kan ju ta ett varv runt tillberga. ? hon ba tillberga? :O vi går till hälla :D chockad blev man ju då. så kom ja på att vi kunde gå tll orresta och orkade vi inte gå tillbaka kunde vi ju ta moppen så då bestämde vi att vi skulle göra de. Carina sa att vi skulle orka till tortuna sen gå hem igen. emelie kom till mej vid 20:50 sen 20:55 började vi gå. kom till tortuna vid 22 sen va vi vid orresta 23:30 härligt som fan! de måste göras om emelie fan alltså bara du och jag som skulle kunna göra ngot så här galet! ;) älskar dej babe

Jag känner mej enam, tom i kroppen.
Men ändå säger jag att allt är toppen.

Känslorna som skulle krossa mer än ett hjärta ,
behöll jag med smärta!

Känslorna jag gömmer,
är inga jag glömmer!
Skriven av: Sandra Sahlström 090607

Om man fäller tårar när man får höra att någon inte känner som en själv så vet man att man verkligen tyckte om den personen från botten av hjärtat!



Vuxen!

Sen jag var liten har jag alltid fått höra att jag är lillgammal och när man blivit äldre får man höra att man är så vuxen för sin ålder! Jag definerar ordet vuxen som tråkig tror det är fler som gör det också. Men bara för att man är vuxen behöver man inte vara tråkig. Man kan har roligt. Men skillnaden med att vara vuxen är att man vet vissa gränser lite tydligare än när man är liten och bara skiter i det. Man tänker så ska jag inte göra men vafan jag gör det ändå! Medans en vuxen tänker det borde jag inte göra. Och låter bli.

Livet under ytan

En liten flicka föddes 1990 på Västerås BB. Hennes föräldrar var fulla av lycka. Ett och ett halvt år senare separerade hennes föräldrar men för henne förändrades ingenting. Hon var lyckligt ovetande av vad som hände runt omkring henne.

Hennes föräldrar hittade snabbt nya partners att leva med. Ett och ett halvt år efter att flickans föräldrar hade separerat fick hon ett syskon, en liten pojken. Två år senare fick hon ytterligare ett syskon också en liten pojke. 
Den lilla flickan växte upp utan tankar om att det var konstigt att ha separerade föräldrar.
När flickan sen började i första klass så märkte hon hur alla andra barn bodde med både sin mor och sin far. Hon började då fundera på om det var något fel på henne eller om det var hennes fel att hennes föräldrar inte bodde ihop. Tankarna grodde långt bak i flickans huvud och försvann aldrig.

När flickan var sju år fick hon se och höra både det ena och det andra. Hennes ena bror blev upptryckt emot ytterdörren på grund av att han var ledsen över att han saknade sin mor. Eftersom att han aldrig slutade gråta så tröttnade hans far på honom och tryckte då upp honom mot ytterdörren. Pojken var då fyra år!
Pojken blev en tid senare slängd in i väggen så han studsade ner i soffan. Allt på grund av sins fars vrede.


En dag frågade den lilla flickan sina syskons far om hon fick spela ett spel och då sa han nej. Men den lilla flickan ville desperat spela det speciella spelet så hon frågade sin mor samma sak och hon svarade ja. Flickan visste att om hon frågade sin mamma så visste hon att hon skulle få som hon ville. Men det gav henne konsekvenser som hon sent skulle glömma. Hennes syskons far kom in i hennes rum när hon satt och spelade spelet och då fick hon en redig utskällning. Flickan visste att hon sent skulle glömma dem ord hon fick höra, sen dess har hon aldrig gjort om misstaget om att fråga honom om saker.


Flickan hörde nästintill varje kväll sin styvfars skrikande ord på sina syskon. Hennes mor var olyckligt vetande om vad som försiggick hemma i hemmet medans hon var på jobbet. När flickan blev äldre flydde hon ifrån allt elende hemma och bort till sin mors jobb för att vara där ifrån att hon slutade skolan tills att hennes mor slutade jobbet.


Flickan bodde hos sin far varannan helg, de bästa helgerna någonsin. Det första flickan gjorde när hon kom hem till sin far var att byta om ifrån de vanliga kläderna till mjukis dressen. Fredagskvällarna hos sin far var speciella, det började med att dem åkte och köpte McDonalds och sen när dem kom hem med maten så slog dem på en ny Disney film som hennes far alltid köpte innan hon skulle komma. Dem satt och kollade på filmen och åt gott och bara mös hela kvällen. På lördagarna brukade dem hitta på lite olika saker. Ibland snickrade dem ute i trädgården och ibland åkte dem iväg och lekte i någon lekpark. Det hände alltid något nytt. Söndagarna var dem värsta dagarna efter en så skön helg. Flickan visste mycket väl vad som hände på söndagar. Det var dags att åka hem till mamma igen. Flickan fick bara ondare och ondare i magen ju närmre dem kom hennes mor. Hon grät floder när hon märkte att hennes far var på väg att gå.


När hon senare blev nio år gammal och gick i tredje klass så började mobbningen. Flickan bodde på andra våningen och pojkarna som mobbade henne bodde på fjärde våningen, dem gick även i samma skola som flickan. Varje morgon när hon vaknade hade hon en hemsk klump i magen som gjorde att hon bara ville gå in på toaletten och spy. Tårarna drog sig upp i ögonen men flickan tvingade tillbaka dem för att inte visa sin sårbarhet i rädsla för att bli upptryckt mot dörren så som sin bror hade blivit. 


Hon gjorde i ordning sig för skolan och stannade tvekande när hon tog tag i dörr handtaget. Skulle dem stå utanför och vänta på henne? Skulle hon bli instängd i cykelförrådet så som hon hade blivit tidigare? Skulle hon hinna till skolan innan dem hann ikapp henne? Hon ställde sig många frågor innan hon äntligen tog tag i handtaget och sprang ut till cykeln och cyklade det snabbaste hon kunde till skolan. På rasterna gömde hon sig inne på toaletten för att inte behöva gå ut och bli jagad runt hela skolgården. Varken lärare eller föräldrar såg vad som försiggick i skolan. Det var ingen som hade en aning om vad flickan gick igenom. När dagen var slut fick flickan fortfarande kämpa hon cyklade så snabbt hon kunde hem där det i alla fall var bättre än i skolan. Detta på gick i tre år...


När flickan blev elva så flyttade hon och hennes mors familj ut på landet. Livet hemma blev inte enklare för det även om hon hade hoppats på det. Hon hade inga vänner och var tvungen att börja om från början. Det var nu hon började fundera på varför inte hennes föräldrar kunde bo och leva tillsammans. Allt hade varit mycket enklare då tänkte hon. Hon började i en ny skola där hon kände ett par stycken som hon hade träffat på discon. Men det var ingen som riktigt ville vara med henne på fritiden mycket på grund av att hon bodde så pass långt ifrån alla andra.


Hon började sen på högstadiet och började bli accepterad av andra och fick även flera vänner. hon insåg då att hon var värd mer än hon hade trott tidigare. Hon började äntligen växa i sig själv. känslan varade i ett år sen slogs hon ner på marken igen. Niorna misshandlade henne psykiskt varje dag. Varje dag fick hon höra något nytt. Till slut spreds det rykten om saker som dem påstod att flickan hade gjort men aldrig hade.


Det var dags för konfirmation. Hon valde att konfirmera sig i en annan församling än den dem andra i klassen valde. Mycket på grund av att hon ville ha vänner där hon bodde så att hon inte behövde vara ensam och inte alltid behövde vara hemma. När konfirmationen var över så hade flickan fått en väldig massa vänner och dem blev bara fler och fler. Hon började äntligen känna sig behövd och saknad. Hon började även känna sig hemma i byn hon bodde i. Hon trivdes jätte bra.


En dag berättar hennes mamma för henne att hon och sin man skulle skilja sig. Flickan skrek glatt inom sig. Ätnligen skulle helvettet ta slut! Äntligen såg hennes mamma vad hon hela tiden hade sett. Flickan och hennes mamma satt och pratade mycket och flickan berättade hur hon hade upplevt alltihopa.


Sen kom dagen då flickans hjärta krossades totalt! Hon och sina syskon satt och åt med sin mamma och deras pappa när deras mamma plötsligt säger att dem inte ska skiljas utan att dem ska kämpa för att deras förhållande ska hålla. Flickan bröt ihop totalt och sprang in på toaletten och låste in sig. Hennes mamma knackade på dörren och ville komma in. Så flickan öppnade dörren och släppte in henne.  Hennes mamma beärttade att hon förstod att flickan var besviken och arg över det som hänt. Men att hon ändå fick acceptera att dem valde att kämpa vidare. Flickan förstod på ett sätt vad hennes mamma sa. Men sen kom bomben som flickan aldrig skulle glömma. Hennes mamma bad henne att gå ut och ge sina syskons pappa en kram. Flickan grät ännu mer än hon tidigare hade gjort. Hur kunde hennes mamma begära något sånt när hon har hört sin lilla flicka berätta hur hon har känt under all den tid som han hade varit med i deras liv. Men flickan gjorde som sin mamma bad henne att göra för flickan ville inte göra sin mamma besviken. Illamående av tanken på vad hon skulle göra gick hon till honom och gav honom en kram. När hon äntligen trodde att hon skulle få fly så viskar han i hennes öra: Tror du att det här kommer att funka? Flickan ville säga precis så som hon kände men tanken på vad hennes mamma skulle säga fick henne att säga det hon allra minst ville säga. Hon sa att allt skulle bli bra och att dem skulle lösa allt. Men innerst inne ville hon bara försvinna. Hon ville inte längre leva. Hon gick genast ut på en promenad och hem till en kompis. Dem satt och drack te och pratade om allt. Tiden blev senare och det bestämdes att flickan skulle sova kvar där.

Klockan halv tio dagen efter ringer flickans mamma till henne och säger att hon hämtar henne för dem måste prata. Flickan skojar med sin vän och säger : Nu har dem väll ändrat sig igen! Det var något speciellt i flickans mage som fick henne att säga så. För när hon kom hem och satt med sina syskon så säger deras mamma exakt samma sak som flickan hade sagt till sin vän. Deras mor sa att det inte kändes som om deras far ville samma sak som hon. Så nu skulle dem skilja sig igen. Syskonen och flickan var helt förvirrade. Allt hade hänt på mindre än fem dagar.

Flickan, hennes syskon och deras mor flyttade till ett radhus i en by i närheten av där dem hade bott tidigare. När dem hade kommit iordning med alla saker och så, så kommer deras mor med ännu en chock. Nu hade dem bestämt att dem skulle vara särbos och försöka på det viset. Dem var särbos i en månad sen slutade det med att han bodde hos flickans familj ändå. Helvettet var i gång igen!


Ett år senare kom allas lättnad. Flickans mor skickade ut hennes syskons far med dunder och bong. Hon var så arg att hon slängde smörpaketet i golvet. Nu visste flickan att allt äntligen var över på riktigt. Och så var det också. Flickans familj flyttade ännu en gång men nu var det bara två hus bort. Där bodde dem i ett halv år sen flyttade dem till en annan by någon mil bort ifrån där dem tidigare hade bott. Flickan hade berättat för sin mor att hon vägrade bo där eftersom att hon alltid fick börja om från början. Hon hade absolut inga vänner där. Dem vänner hon hade i den andra byn kunde inte ta sig dit eftersom att bussen bara gick åt ett håll. Dem kunde komma ibland när dem hade bensin i mopederna. Men det hände inte ofta. Deras mor sa att hon behövde flytta på grund av alla minnen. Och att hon var tvungen att tänka på vad hon mådde bäst av. Är det inte det du jämnt gör? Tänkte flickan men sa inget eftersom att hon visste vad hennes mamma skulle säga.


Deras mamma började genast att aktivera sig på olika dejt siter på internet i hop om att kanske hitta dröm prinsen. Hon hittade några som hon bjöd hem till flickans familj. Men ingen var riktigt som hon hade tänkt sig. Syskonen började i smyg diskutera hennes sätt att dejta. Var det verkligen bra att ta hem dejterna till sitt eget hem ? Tänk om det var någon psykopat som kom in i huset och började färfölja en. Eller skada någon i familjen? Dem tog senare upp sina tankar med sin mor. Men hon lyssnade inte. Hon tyckte att det kändes tryggast att ta hem dem eftersom att hon käner sig hemma där. Dem fick helt enkelt accepteras deras mors val som dem oftast gjorde eftersom att det blev lugnast så.


Efter ett år så hittade hon en kille som verkade trevlig tyckte dem. Problemet med honom var att han var överdrivet trevlig och pratade mycket men gjorde inget av det han sa. Flickan fick tillbaka oroskänslan som hon hade haft med syskonens pappa. Hon kände sig mindre och mindre hemma hos sin mamma. Han började bestämma och dirigera över syskonen. Vilket dem inte accepterade! Det var då ingen som skulle få köra med dem. Killen hade två barn och en hund. Efter att dem hade dejtat i två helger så bestämde dem sig för att han skulle ta med dem hem till familjen. Flickan var livrädd för hundar, det visste henne mamma om. Men när hunden kom och hälsade på flickan så blev hon ledsen eftersom att hon har sån skräck för hundar. Hennes mamma säger då: Men lilla gumman hunden är ju snäll! Hur skulle hon kunna veta det? Det var första gången som killen tog med sig hunden hem till familjen. Så deras mor träffade hunden för första gången också. Det spelar ingen roll om hunden var snäll. Flickan var fortfarande rädd för hunden. Det hade hon all rätti världen att vara också. För en tid senare bet hunden killen och började även morra åt olika saker. Hunden blev bara aggresivare ju längre tiden gick. Mamman påpekade det för killen men då blev han rasande och började packa sina saker för att flytta hem igen. En gång stod han och skrek på den äldsta av flickans syskon. Minnen började fladdra i syskonen huvuden och rädslan växte fram från tiden med deras far. Dem ville inte leva samma liv igen. Det fick räcka tyckte dem!

Flickan hade misstankar om att det försiggick något med den nya killen. Hon berättade då för sin mamma att hon tyckte att han verkade skum. Men mamman kom med ursäkter och undanflykter. Så länge hon var lycklig skulle alla andra vara lyckliga.


En dag orkade inte flickans ena bror med mer så han bad killen att flytta! två dagar senare ber mamman den lilla flickan att prata med killen och säga att hon inte ville att han skulle flytta och att hon inte alls tycker illa om honom. Flickan blev helt stum. Bad hennes mamma göra samma sak som med hennes ex? Flickan blev fly förbannad men precis som förra gången  höll hon minen och sa exakt så som hennes mamma ville. Allt för att hennes inte skulle tycka illa om henne. Efter att flickan hade pratat med honom åkte hon hem till sin pappa som hon hade flyttat hem till sen killen kom in i bilden. När hon kom hem gick hon in på toaletten och stoppade fingrarna i halsen och grät. Att hon tillät sig själv att sjunka så lågt igen. Varför kunde hon inte bara säga som hon ville? Hennes mamma hade någonting som gjorde att hon inte vågade säga som hon kände. Hennes mamma styrde henne även fast hon inte bodde där längre. Flickan la på ett större leende så fort hon åkte hem till sin mamma. Allt för att det inte skulle synas hur ledsen hon egentligen var på sin mamma som behandlade henne så.


En dag small allting. Killen åkte ut och alla hans saker packades och ställdes ut så att han bara kunde ta dem. Ingen fick vara hemma när han skulle komma och hämta sina saker för det var osäkert vem som skulle följa med honom. Hans vänner var kriminella. Var dem själva hemma fick dem inte lämna dörren upplåst. Senare fick dem veta att han under hela deras halvår tillsammans hade ljugit om sitt liv. Ekonomi, jobb, familj etc. Flickan sa då till sin mor att hon hade rätt när hon sa att det var något skumt med honom. Syskonen kände även när dem var tvungna att ha dörren låst att dem hade rätt när dem hade sagt att det var dumt att bjuda hem dem till hemmet.


Deras mor sa upprepade gånger att hon aldrig skulle ta tillbaka honom. Men flickan kommer så väl ihåg strulet med syskonens far. Så hon lyssnade bara med ett halvt öra när hon sa så. Tre veckor senare kommer mycket väl samtalet där allt skulle återgå till ett helvette igen. Mamman hade åkte och träffat killen och pratat med honom. Dem hade då bestämt sig för att försöka igen. Syskonen och mamman var i köket och pratade.
Syskonen sa att dem var rädda för killen eftersom att han var så lik deras far. Men mamman lyssnade inte på det utan påpekade gång på gång att det var hennes val vem hon ville leva med. Det hon inte insåg var att hon hade en familj som också ingår i hennes val. Så det var inte enbart hennes val. Hade hon levt själv hade det varit helt hennes val. Men är man en familj måste allt stämma eftersom att alla ska leva i det. Men det var hennes val! Barnen hade ingenting att säga till om. Mamman frågade sina barn om dem inte ville se henne lycklig? Dem sa att dem ville det men att dem ville se henne med någon annan. När skulle barnen få må riktigt bra?


Den lilla flickan från förr!

En sommardag när jag var hemma hos min pappa som hade semester, satt jag i min sandlåda under den stora björken och lekte för mig själv. Jag byggde broar och vägar som mina leksaks bilar kunde köra på. Gjorde även små sandkakor som jag kunde sälja till pappa när han kom ut ifrån det stora gula huset med bruna knutar som farmor och farfar bodde i. När jag sitter där i min egna lilla värld och pratar för mig själv och lever mig in i fantasin avbryts jag av att några pratar uppe ifrån trädet. Jag tittade upp och där uppe satt två tjejer. Jag hälsade vänligt som min pappa lärt mig att man skulle göra. Pratade lite grann men sen försvann dem.


En dag senare när jag sitter och kollar på tv kommer pappa in och säger att jag hade besök. Då tänkte jag hur är det möjligt? Jag har ju inga vänner här. Men när jag kom till dörren stod där en flicka som frågade om vi skulle leka. Jag hade ingen aning om vem det var, men när man är liten så spelar det ju ingen roll man leker ju med alla. Men vi började leka och gjorde det några dagar. Jag minns en gång när jag gick upp för den långa, långa gatan. Och var jätte nervös för att gå till fel hus men när jag väll kommer till huset och knackar på så är det den där flickan i trädet som öppnar och hon ropar på sin syster som kom nedspringandes för trappen och sa hej. Vi hoppade och sprang i hennes vatten spridare och hade hur roligt som helst. Man ville aldrig att dagen skulle ta slut. Men som alla dagar så kom kvällen och jag var tvungen att gå hem. Detta hade varit den bästa dagen på hela sommaren.


Dagen efter var det söndag och pappas sista semester dag, vilket betydde att det var dags för mig att åka hem till min mamma igen. Det hade varit en helt otrolig semester med pappa. Jag hade till och med fått en kompis som jag kunde leka med när jag var hos honom. Jag åkte hem till min mamma och var hos henne i två veckor. När jag sen kom hem till min pappa igen glömde jag bort den lilla flickan som bodde längre upp på gatan. Och vi hördes eller såg inte något mer.


Jag undrade många gånger under de år som gick vad som hände med den lilla flickan och vad hon gjorde, vart hon gick i skolan. Men till slut förträngde man tankarna och fortsatte livet. Men en dag bestämde sig min mamma för att flytta ifrån Bäckby till Björksta. Jag började då i Tortuna skolan där var vi tvungna att åka till Hökåsenskolan för att ha språk, slöjd och Idrott. Och en gång när vi var där så var jag tvungen att gå på toa när vi hade slöjd, när jag kom ut i korridoren kom en annan tjej som gick på skolan och vi gick förbi varandra. Jag kände så väl igen henne. Men var det verkligen hon? Tänk om det var hon? Skulle jag säga hej eller framstod jag som en idiot då? Jag avstod ifrån att säga hej och lät tiden gå.


Vi slutade sexan och det innebar att vi på Tortuna skolan skulle börja på Tillberga skolan och högstadiet. Vi skulle blandas in i fyra olika klasser, spännande och läskigt tänkte jag. Men så kom höst dagen då det var dags att börja i sjuan. Vi gick in i vårt hemklassrum. Och där fick alla presentera sig och berätta vad vi tyckte om att göra. När jag satt där och halvtslött lyssnade på allas namn så vaknade jag till när en av tjejerna reste sig och presenterade sig. Det var hon! Det var verkligen hon! Den lilla flickan som jag hade haft så roligt med och sen aldrig visste vart hon tog vägen. Jag måste bli vän med henne var min första tanke. Men min andra tanke var, hon kommer inte komma ihåg mig.


Tiden gick och vi skaffade våra egna kompisar men vi hade också gemensamma vänner. Jag spenderade all min tid åt min vän Rebecca, och hon sin tid till hennes vän Josephine. Men en dag i skolan när vi satt hela gänget och pratade så började jag och den lilla flickan från förr att prata. Och vi började berätta om det som hade hänt när vi var små. Hon hade inte glömt bort mig! Hon kom ihåg allt precis så som jag kom ihåg det. Dagen då hon kom och knackade på min dörr, dagarna då jag bjöd på klubbor. Allt kom vi ihåg. Och efter den dagen så började vi samgå till skolan. Vi möttes vid korsningen efter den lilla vägbulan. Så fortsatte det i tre år. Sen var det dags för oss alla att splittras, det var dags för gymnasiet. Jag började på Rudbeckianska och det gjorde även den lilla flickan från förr. Vi åkte ibland samma bus till skolan och hem. Vår relation växte under den tiden. Men hon ägnade fortfarande sin tid åt sin vän Josephine. Jag kämpade med att försöka orka med skolan. Till slut hoppade jag av och började praktisera på min farmors jobb. Och det var där allt startade. Flickan kunde komma och hälsa på mig på jobbet när hon hade raster. Vi började prata allt mer med tiden. Efter en tid kom hon även över på kvällarna och rökte och pratade om problem och om allt som var mellan himmel och jord.


Men det var inte förrän jag började på byggprogrammet och hon i tvåan som vår relation verkligen stärktes. Vi började umgås varje dag och in på nätterna. Vi hittade på galna grejer som att gå ifrån Tillberga till Orresta(2,5mil) bara för att vi hade tråkigt en kväll. Men vi gjorde det och vi skrattar än idag åt det. Vi skulle aldrig göra om det. Men det är sådana grejer som bara vi kunde göra. Och gör än idag.


Idag den 15 augusti 2009 flyttade den lilla flickan från förr, min änglavän till Skåne för att studera turism. Hon kommer hem den 5 juni 2010 igen. Under dem här tio månaderna som hon kommer vara där nere är hon enormt saknad av mig och säkert flera andra. Flickan har under dessa två åren fått mig att inse vem jag är, fått mig att göra saker jag annars aldrig skulle vågat. Utan hennes stöd och råd och närvaro hade jag inte varit den jag är idag, och jag hade nog aldrig haft det förhållande som jag har idag med min Magnus. Hon förändrade hela mig. Hon är ljuset i mitt liv. Det är hon som får mig att se ljust när allt annat är svart. Hon är min tvilling syster jag aldrig fick. Hon kallar till och med min mamma för mamma. Hon är så grymt underbar och go och alla borde få ha en vän som henne.


Saknade är stor efter dig, och jag älskar dig som om du var min egen syster. Du betyder allt!

Du min lilla flicka från förr, Emelie Andersson!<3



Det var på tiden!

Ja ni ! nu var det allt på tiden att jag uppdaterade den här!
Hade totalt glömt bort den, har haft mycket med skolan och sjukdomar att göra så har inte riktigt haft orken.
Blir kanske inte så långt inlägg idag. Eftersom att jag ska sova strax.

Har varit sjuk hela denna vecka. Har besökt läkaren två gånger. Men som vanlgit säger dem att det är ett virus! Jag har inte varit riktigt frisk på ett halv år nu. Älsklingen påstår att det är hans fel eftersom att det var 6 månader sen som han och jag blev tillsammans. Men det tror inte jag.
Denna gång tror jag att det beror på att jag faktiskt har slutat rökt. Har varit rök fri i lite över 1 vecka är riktigt stolt! Berättade även för Älsklingen om rökningen och om att jag rökt under vårat förhållande fast han trott att jag har slutat. Känner mig riktigt hemsk. Men det känns ändå bra att ha sagt det för har mått riktigt dåligt över det! Självklart blev han arg, jag menar vem hade inte blivit det? Men han tog det ganska bra. Vilket jag blev förvånad över. Men han är den bästaste pojkvän man kan ha kan jag säga! Och älskar honom över allt annat (A)! Och snart har han varit min i ett halvår det känns helt ofattbart!


Jag döljer det för att inte såra, men jag skär ett sår i mig själv varje gång jag döljer!
Jag vill just nu bara spy av tanken på henne och på tanken att jag ens tänker tanken!

Förlåt för att jag inte alltid orkar, förlåt för att jag inte alltid vill, förlåt för att jag ibland tröttnar, förlåt att jag har mitt egna liv!

Studentkryssningen 2009

Här kommer tre bilder ifrån kryssningen som jag och andra tycker är klockrena!
(det kommer fler bilder och texter men har inte tid just nu!)

Fullt ös medvetslös
Detta är taget efter att vi hade tagit oss 3 drinkar och var på väg för att gå och äta =)

Fullt ös medvetslös
Detta är när jag har varit på toaletten efter maten och 5glasvin och 3 drinkar till, är man vig så är man ;)

Fullt ös medvetslös

Detta var någon gång kommer inte riktigt ihåg när det var men klockren är den iaf ;)( Det finns inga bågar på glasögonen )


Onsdag (1april) + mina tankar om jämnställdhet i samhället!

Idag är alla skojares dag! Fyndigt av mig att skriva så va ?! ; ) haha nej då skämt å sido! Nej men gud va rolig jag är nu då! Nej förlåt alla som läser detta nu ska jag bli lite mer allvarlig och berätta vad som hänt dem senaste dagarna!

Anledningen till att jag inte uppdaterat dem senaste dagarna är för att jag varit riktigt sjuk!

I måndags (30mars) så kände jag mig jätte seg och hade ont i hela kroppen. Jag och Emelie gick upp vid tio och fixade oss lite grann och tog det lugnt. Mange kom hit vid tio i tolv och hälsade på. Sen så orkade jag inte bara sitta hemma och inte göra någonting vilket jag hade gjort hela helgen efter fredagens bravader. Så då drog dem med mig in till stan där vi gick runt och sen bestämde oss för att gå och äta. Vi bestämde oss för att äta pizza på sturegatan, den pizzeria i stan som jag skulle rekomendera för dem som kommer hit och känner för en bit pizza. Det är inte den vackraste och mest fina pizzerian men enligt min mening så gör dem västerås godaste pizzor!

Vi satt och åt och pratade i ungefär två timmar. Kändes rätt skönt att bara sitta och ta det lugnt och ha trevligt för en stund. Efter ett tag så begav vi oss ut på en liten fönster shopping. Vi gick runt till alla möjliga affärer och kollade på lite allt möjligt smått och gott. När vi väl hade tröttnat på det så gick vi till något munkcafé som Emelie tycker om och tog oss varsin munk. Ingen höjdare om jag får säga det själv men jag är heller ingen munk älskare. Sen blev klockan mycket så jag och Mange bestämde oss för att bege oss hemåt så vi tog bussen hem till mig. Vi gick in på mitt rum och mös en stund innan han var tvungen att bege sig hemåt så då skjutsad jag hem honom. När jag kom hem så stod maten klar på bordet så det var bara för mig att hugga in och äta. Efter att jag hade ätit klart min portion av köttbullar, mos och sås så satte jag mig än en gång i bilen och den här gången för att åka och hämta Emelie.
Vi hade bestämt oss för att studera den kvällen och det gjorde vi även. Jag studerade matematik B och fick lära mig hur man räknar ut derivatan och medans jag gjorde det så studerade Emelie psykologi.
Jag måste säga att psykologi verkligen kan vara intressant ibland. Hon läste om varför vi drömmer olika saker och vad dem betyder och det är helt sinnesjuka ( haha där va jag rolig igen va?! sinnesjuka = psykologi haha ) saker som stämmer in på drömmar man har haft.
När vi satt där och studerade så ringde Mange för han ville prata lite grann och medans vi pratade så kröp en stark huvudvärk fram i mitt huvud och plötsligt kunde jag knappt svälja. Jag hade jätte ont i halsen och en värkande huvudvärk och kroppen blev bara tyngre och tyngre, jag kände hur febern bara kom närmre och närmre. Så tillsluts orkade jag inget mer så jag och Emelie gick och la oss i sängen och kollade på Björn bröder, jag somnade dock på en gång.

När jag vaknade ( tisdag 31mars ) Så kunde jag knappt prata, halsen var genom svullen, huvudet dunkade, näsan rann som ett vattenfall, varje rörelse fick tårarna att krypa fram i ögonen. Det var hemskt! Jag skickade ett sms till min lärare och sa att jag var sjuk sen frågade Emelie om jag skulle vara hemma och då svarade jag lite dovt ja. Så då fixade hon iordning sig och sen åkte hon till skolan. Jag fortsatte min sömn fram till att klockan blev halv elva. Då kämpade jag mig upp ur sängen och gick på toaletten. Jag har nog aldrig haft en sådan feber som jag hade då, det gjorde ont i hela kroppen när jag kissade ( inte alla som vill veta det men berättar det ändå för att ni ska förstå hur ont jag hade ). Efter det gjorde jag iordning två mackor och en kopp oboy. Försökte först äta mackorna som dem va men det gick inte att svälja så jag fick helt enkelt doppa mackorna i oboyen för att sen kunna svälja alltihopa på en gång. Min dag spenderade jag på soffan under mitt underbara täcke som jag knappt tyckte räckte för att värma mig. Men jag hittade några serier på tvn som lyckades fördriva min dag. Mange kom hit vid tre och la sig bredvid mig i soffan. Det gjorde verkligen min dag. När han kom kändes det som om en tredjedel av all smärta försvann. Sen var det dags för mat och jag hade önskat hela dagen att det skulle bli pannkakor så att jag skulle kunna äta riktig mat en gång under dagen i alla fall. Sen när maten var klar så känner jag doften av pannkakor så jag gick in i köket för att hämta mat och kan ni gissa vad det var för mat? Det var lever gryta, nej det kanske det inte var för det var ju faktiskt pannkakor! Jag tog mig två stycken pannkakor och en klick sylt och sen satte jag mig i soffan och åt. Eftersom att jag skulle sitta i vardagsrummet och äta så var ju även min lilla syster Jasmine(4år) också tvungen att äta där. Sicken tur att hon gjorde det måste jag säga, för när jag hade ätit upp mina två pannkakor så kände jag för en till så då skämtade jag lite lätt med Jasmine och frågade om inte hon kunde gå och hämta en pannkaka åt mig och det gjorde hon också. Jag blev helt chockad, men hon har sina dagar då hon gör saker man minst förväntar sig. Älsklingen var kvar här tills klockan blev runt sex då åkte han hem med sin pappa som kom och hämtade honom. Så jag fortsatte min dag med att ligga på soffan och kolla på tv. Men när klockan blev halv tolv så bestämde jag mig för att det var dags att lägga sig i sängen, så jag gick in på mitt rum och slog på filmen Björn bröder som satt i och sen gosade jag ner mig riktigt ordentligt i sängen och somnade därefter.

Jag vaknade idag ( onsdag 1april )  vid tio tror jag, kände mig något piggare när jag klev upp. Gjorde iordning frukost och åt den och sen satte jag mig vid tvn en stund sen satte jag mig även vid datorn. Sen smsade Frida mig och frågade om hon fick komma över en stund och självklart fick hon det. Alltid trevligt med lite sällskap såhär när man är lite krasslig. Så vi satt och pratade lite om allt möjligt. Sen gick hon hem för att ta hand om hunden och då passade jag på att duscha. Sen fräschade jag till mig lite och fortsatte min dag med att sitta framför tvn, kollade på Ellen degenrees show.

Jag tycker personligen att Ellen är en grymt rolig och stark person. Hon är lesbisk men hon ses ändå som en vanliga människa i andras ögon. Folk i världen har en sådan nedsättande syn på folk som inte är straighta. Jag förstår inte vad det är som är så fel med att vara lagd åt det andra hållet. Jag såg på "Room service" idag och jag tycker Peter Siepens kommentar var så underbar. "Jag älskar människan, inte könet!". Eller som Tila Tequila resonerade: "Jag söker kärleken och kärleken sitter i personligheten och inte i könsorganet!". Låt människor välja kärleken som dem vill! Låt dem gifta sig i kyrkan om dem nu vill det. Enligt bibeln sägs det att: Gud älskar alla! Men hur kommer det sig då att homosexuella inte får gifta sig i kyrkan och måste ha speciella regler för att få adoptera barn då dem inte kan skaffa barn själva?
Världen pratar om att det ska vara jämnställdhelt mellan kvinnor och män och att det inte ska vara någon diskriminering bara för att man är kvinna och bla bla bla. Men varför pratas det aldrig om diskrimineringen för homosexuella! Är det några som diskrimineras i samhället så är det väll dem?
Jag är straight och kan i ärlighetens namn erkänna att jag har lite svårt för homosexuella. Varför? Jag vet inte! Men även om jag har svårt för det så accepterar jag att det finns människor som väljer att leva sitt liv med en partner av samma kön och om det är vad som gör dem lyckliga så är jag lycklig. Jag känner flera i min omgivning som är homosexuella. Och det är nog några av dem underbaraste människorna jag har träffat.

Vi skulle kunna ställa oss frågan: Varför är det okej att vara straight i samhället ?
Skulle vi ställa den frågan till ett antal personer i stan så skulle troligtvis svaret bli: det är så det ska vara!
Varför? Jo, för att människan alltid har levt så, vi är uppfostrade så. Det som alltid har varit ska alltid förbli som det var. Vi människor lever egentligen bara för en enda sak i livet. Det är fortplantningen! ( Så ni som funderar på vad meningen med livet är, sluta med det! ) Vi människor är enbart byggda för att fortsätta livet på jorden. För att fortsätta livet på jorden måste vi ? Just det, vi måste fortplanta oss, alltså se till att det kommer ut fler barn som sen när dem blivit äldre i sin tur kan få egna barn som i sin tur när tiden är kommen kan få egna barn som i sin tur..
Ja, jag tror ni förstår vad jag menar. Är man straight så är inte det något problem. En man och en kvinna kan tillsammans skaffa barn och fortsätta livet på jorden och göra släkten stolt över den lilla plutten som ska föra släkt namnet vidare i historien. Enkelt! 
Men är man homosexuell så går inte det. Det går om man gör en konstgjord befruktning dock bara om man är lesbisk. Men det anses inte heller normalt. Adopterar man ett barn så ses inte det barnet som äkta. Vi återgår till medeltiden om inte ännu längre tillbaka i tiden. Om en kvinna hade varit med en annan man än sin egen och fick ett barn så ansågs inte barnet vara renblodigt. Det är nästintill som idag. Om ett homosexuellt par adopterar ett barn så ses inte det barnet som "äkta" i andras ögon. Så homosexuallitet är inte normalt eller okej i samhället eftersom att det inte är så vi är byggda för att vara. Eller?

Jag tror och det här är bara mina egna spekulationer, att ett barn som uppfostras av ett straight par skulle få ett lika bra liv som om det hade blivit uppfostrat av ett homosexuellt par. Kärleken sitter i hjärtat och i själen (personligheten) och inte i könsorganet!
Jag tycker att vi alla borde ta oss en tankeställare faktiskt! Ska vi leva som vi är byggda för att leva? Eller ska vi leva som vi vill att vi ska leva och leva lyckliga?

Efter att jag hade sätt på tv så kom Frida hit igen så vi fortsatte och prata lite och sen kom brorsan och Mange hit. Så jag och Mange gick in på mitt rum och pratade om allt möjligt. Det var trevligt! Tyvärr så åkte han hem vid halv sju så då blev jag ensam igen. Men då satt jag och Frida och kollade på sjukhuset och sen gick hon och var med bror min så då fortsatte jag och kollade på room serice som började direkt efter sjukhuset. Och efter det så har jag suttit här och skrivit och skrivit på bloggen.
Så nu tror jag att jag ska ta och stänga ner och sen borsta tänderna och somna till Björn bröder som vanligt =) Jag ska upp klockan sex imorn för att köra mamma till jobbet så att jag har bilen imorn. Men det är det värt! =)

Så godnatt på er gott folk så hörs vi kanske imorn !

Hejsvejs!

Vilken helg! (27-29mars!)

Oj oj oj säger jag bara! Den här helgen har varit helt galen!

Fredag (27mars)

I fredags så var det fest hos mig. Men det återkommer jag till, tänkte berätta om min fredag först.
I fredags så gick jag upp som vanligt och käkade som vanligt min macka med tre skinkbitar på med oboy till som dryck. Fixade senare iordning mig för att sen dra vidare och lämna pappa på jobbet och fortsätta resan emot skolan. När jag väl kom till skolan så bytte jag om och började tvätta rent dörren som jag skulle måla. Men efter att jag hade tvättat rent och slipat av den så hjälpte jag LIsa med att möblera klassrummet som hon hade gjort klart. När klockan blev 11:00 så packade vi ihop och gjorde rent alla penslar och rollar. Sen sa vi hej då till alla och sen åkte jag och älsklingen ner på stan och kollade efter lite kläder. Jag hittade ett par shorts som jag tänkte jag skulle ha på kvällen. Efter det så fortsatte vi våran resa till Hälla, där hade vi lagt undan kläder så vi gick in på JC och betalade kläderna. Vi stressade sen hem till pappa och medans Mange gjorde iordning mat så packade jag ihop mina kläder. Efter det så stressade vi hem till mammsen min och gick in och duschade och sen efter det var det bara att klä på sig mjukis byxor och tjock tröja för att sen stressa och hämta pappa på jobbet för att han sen skulle köra tillbaka oss hem till mamma. Mycket stressande var det!

När vi kom hem så var maten klar så vi satte oss och åt i lugn och ro. Vi fixade sen iordning oss för att vara klara innan folket skulle komma. Jag tog min första drink och shot vid fem och sen fortsatte jag mitt drickande i full fart. Manges kompisar Jocke och Miche kom hit vid halv sju och sen kom resten av folket hit vid sju. Riktigt kul att alla kunde komma. vissa av folket kom runt 9. Tyvärr så kunde jag inte säga hej till dem, då jag hade deckat inne på toaletten 20:50. Älsklingen satt med mig inne på toaletten hela tiden. Sen frågade han mig hur jag mådde och då hade jag svarat: sådär. Sen hade han frågat om jag behövde spy och då hade jag svarat: Ja och sen efter att jag hade sagt ja så kom allting upp. Riktigt skönt och få upp allt för efter det mådde jag mycket bättre. Men jag stannade kvar en stund till där inne för att lugna ner mig och sen kom Emelie och Agnes in så satt vi och pratade lite. Efter det så gick vi ut och festen fortsatte, ja fortsatte dricka, jag drack dock vatten. Dem sista gästerna åkte hem vid halv två. Men jag tyckte i alla fall att vi hade riktigt kul och jag hoppas att dem som var här även hade det roligt. =)

Lördag (28mars)

Älsklingen och jag gick upp vid nio och käkade frukost med Emelie som också var uppe. När vi sitter och äter så kommer Crille (min lillebror) ner och går in på toaletten och det ända man hör är när han spyr. Inget vidare ljud att höra när man äter frukost. Men jag gick till honom och frågade hur det var med honom men han kunde inte riktigt svara eftersom att han fortsatte att spy, så jag stängde till dörren och gick och fortsatte att äta frukost. När han hade spytt klart så kom han in i köket och sa: "Jag ska inte vara hemma på Valborg!" Sen gick han upp och la sig igen. Jag, Mange och Emelie kunde bara skratta åt honom. Efter frukosten så satte vi oss och kollade på tv. Sen när klockan blev runt tolv så åkte Emelie hem så då passade jag på att börja städa eftersom att jag inte visste när mamma skulle komma hem. Det var tack och lov inte så mycket att städa. Dammsög i alla rum och sen vaskade jag överallt och sen var det klart. Det var jätte skönt att det fanns folk som hjälpte till och städade redan i fredags. Och ett speciellt tack till Matilda Asp som vaskade bort spyan från golvet.
Efter att jag hade städat klart så la sig jag och älsklingen i soffan vid datorn och kollade på film. Sen tror jag att vi somnade. Jag sov den mesta av tiden av dagen i alla fall. Sen vid halv nio så släckte vi ner all el i huset och satte oss och åt med värme ljus som lyse, eftersom att det var Earth hour. Efter maten så la vi oss i soffan och bara mös men det slutade till slut med att vi sov. Sen är mamma kom hem igen efter att ha varit borta i en timme så sa hon åt oss att gå och sova så då gick vi och la oss i min säng och jag somnade på en gång.

Söndag (29mars)
Idag så har jag och älsklingen varit tillsammans i fyra månader. En helt underbar tid må jag säga och tror inte att den kommer sluta på ett bra tag. Älskar honom jätte mycket och kommer att fortsätta göra tills ödet skiljer oss åt!
Jag och älsklingen gick upp tio och åt frukost och sen satte vi oss i soffan och kollade på "Robinson" och "Let's dance". Sen skjutsade jag hem honom vid tre. Känns tomt utan honom men får ju träffa honom imorn hoppas jag. Tihii
Just ni sitter jag här och chattar lite med lite folk på msn medans jag väntar på att Emelie ska höra av sig och sen lyssnar på en jätte bra låt på youtube som min klasskompis Johan skickade till mig och tänkte dela med mig av den faktiskt för den får fem SSSSS av mig =)

Låten:
http://www.youtube.com/watch?v=d3_I6RUqGuI

Har inte så mycket att tillägga just nu om helgen men kanske kommer lite uppdateringar ikväll annars kommer det imorn =) Ha det så bra gott folk!

Torsdag (26 mars)

Idag är det torsdag, och torsdagar är riktigt bra faktiskt för då vet man att det är fredag dagen efter. Imorn är det inte vilken fredag som helst utan det är "party naked friday"!

Idag så vaknade jag helt klart på fel sida av sängen, var jätte irreterad när jag gick upp sen hjälpte det ju inte med att älsklingen och pappa drygade på. Men jag fixade iordning min skinkmacka och mitt te och satt i lugn och ro och åt min frukost. Gick sedan ner som vanligt i mitt rum och fixade iordning mig. Sen bar det av till pappas jobb och vidare emot skolan. När jag kom till skolan så träffade jag Lisa och vi avreagerade våra agritioner på varandra så till slut skrattade vi åt alltihopa.

Jag, Lisa och Hoff gick ut till förrådet och för att hämta ställningen, så att Hoff skulle kunna måla partiet vid bygghallen.
När vi hade hämtat ställningen så kom älsklingen ut ifrån sitt utvecklingssamtal och då säger hans handledare (Anne som jag är favorit hos tihi) "Vi har skrivit PGA dig på alla papper nu". Jag förstod ingenting av vad hon menade. Men sen förklarade hon att älsklingen hade förbättrat sig i alla ämnen och börjat vara mer på lektionerna sen i sen hösten. Och då tyckte hon att det berodde på att han hade blivit tillsammans med mig. Så i hans utvecklings papper så finns jag med tihiii Hon tyckte även att jag skulle ha varit med som målsman, men eftersom att jag också går i skolan och har lektioner att sköta så gjorde jag det istället och tror han klarade sig bra själv faktiskt.

Hoff och älsklingen försökte flera gånger att få ihop ställningen men det gick inge vidare, så då tyckte jag att det var dags att rycka in och visa hur det skulle gå till. Och efter bara några minuter så stod ställningen upp stadigt och bra. Efter att vi hade fått ihop den så bestämde vi oss för att ta rast och lunch. Så då åkte jag och Lisa hem till henne och åt våra matlådor. Vi satt även och pratade om en massa. Kändes skönt och prata med någon som har samma åsikt som en annan om saker och ting. När vi var klara så åkte vi tillbaka till skolan och kollade på våra arbeten och sen bytte vi om och började jobba. Jag målade klart hela korridorsväggen så imorgon ska jag börjar måla stolparna och dörrarna medans Hoff målar klart partiet vid bygghallen. Tror faktiskt¨att vi hinner klart till på onsdag nästa vecka. Och för hoppningsvis så går vi på lov redan på onsdag kväll. Vi har jobbat ikapp fler timmar så vi ska egentligen få vara lediga hela veckan. Men ju fler timmar vi jobbar ihop desto mindre timmar behöver vi jobba som lärlingar när vi väl tagit studenten och fått jobb. Vilket är väldigt positivt, men när man har jobbat hårt så känner man också att man förtjänar lite ledighet. Speciellt när man enligt schemat är ledig på måndagar men ändå går till skolan och jobbar för att få timmarna att öka.
När jag hade målat klart korridorsväggen så gick jag till Kjell och pratade lite och sen bestämde vi att jag fick plocka ihop mina grejer och sluta för dagen. Kändes skönt att få sluta tidigt när vädret var så bra som det var idag.

Jag och älsklingen åkte hem till mig och hämtade lite pengar sen fortsatte vi vår resa till Hälla. Vi gick runt och kollade på kläder och jag hittade en massa fint. Tyvärr så räcker inte pengarna till eftersom att jag ska börja leva mitt ekonomiska liv. Så att jag kan köpa en bil snart. Men ska iaf åka till Hälla imorn och köpa två av tröjorna jag hittade idag. Ska även ner på stan en snabbis imorn och kolla om det finns några snygga/sköna byxor. Då har man en outfit för festen på kvällen.

Imorgon (27mars)
(En sammafattning om vad som troligtvis kommer att ske imorn!)
Imorgon så blir det till att åka till skolan och måla lite fram till ungefär halv tolv då vi slutar. Sen åker jag ner till stan och sen vidare till Hälla för att shoppa loss lite. Sen åker man hem till pappa och packar ihop alla mina grejer och sen blir det att dra vidare hem till mamma och duscha och börja fixa iordning sig inför kvällen. Sen åker jag och hämtar pappa på jobbet och sen skjutsar han hem mig till mamma igen och sen kan festen börja! =)

Uppdateringar om helgen kommer troligtvis på måndag. Det känns inte riktigt som om jag kommer att ha tid och uppdatera bloggen under helgen eftersom att det är fest imorn, sen på lördag blir det till att städa hela dagen för på kvällen så kommer mamma och Stefan hem. Plus att jag kommer att vara riktigt bakis. Sen på söndag blir det nog också en slapp dag. Älsklingen ska iaf sova hos mig hela helgen.

Onsdag! (25 mars)

Då sitter man här igen i sängen och funderar över alldeles för många saker samtidigt så att man blir helt nollställd.

Idag var det en bättre dag än igår i alla fall måste jag säga. Vaknade av att älsklingen la sig bredvid mig och höll om mig och pussade mig på kinden och sa godmorgon. Vi låg kvar i sängen en stund innan jag bestämde mig för att det var dags att gå upp så att jag skulle hinna äta frukost och fixa iordning mig i lugn och ro. Åt samma frukost som vanligt en kopp te och en macka med skinka på. Sen gick jag ner på rummet och fixade iordning mig sen var det bara att gå ut och starta bilen och skrapa rutorna. Skjutsade pappa till jobbet och fortsatte resan emot skolan.

När vi kom till skolan så bytte jag om och började måla lite. Målade till klockan 09:30. Då tog jag och Hoff (Mattias) rast. När vi kom tillbaka efter rasten så hade våran lärare Kjell köpt varsin fralla åt oss i klassen så vi satt och åt dem tillsammans. När vi väl hade "fikat" klart så var klockan lagom till lunch så då gick vi ner till matsalen för att äta. Jag åt dock inte eftersom att jag tar med mig matlåda till skolan varje dag, då jag inte äter maten i skolan så känns det bättre att ha med matlåda så man får i sig lite mat under dagen i alla fall. Det var potatis och fläsk kotletter idag, såg inte direkt inbjudan ut om man säger så. När dem hade ätit klart så gick jag och Lisa  runt och kollade när alla andra jobbade eftersom att vi inte orkade jobba. När vi hade gått runt till alla fyra gånger så bestämde vi oss i alla fall för att byta om till aretskläderna. Men vi orkade fortfarande inte jobba så då satte vi oss och började prata handboll med Kjell (Pratar man om handboll kan man sitta riktigt länge och pratat med honom utan att han bryr sig). Efter att vi hade suttit och pratat med honom en bra stund så gick vi till våra "jobb". Lisa målade klart dörren och medans hon gjorde det så satt jag och kollade på och pratade med henne. Älsklingen kom förbi ett antal gånger och påpekade att jag borde jobba. Men jag orkade verkligen inte så då struntade jag i det och fortsatte prata med Lisa. När klockan blev halv två så gick vi och gjorde rent penslarna och städade upp lite innan vi bytte om och jag gick för att ha matematik B.

På matematiken gjorde jag inte speciellt mycket heller. Det är svårt att göra någonting när man inte förstår vad det är man ska göra och läraren ängnar sin tid åt vissa elever bara. Så vid halv tre bestämde jag och älskling oss för att gå därifrån. Så vi åkte och handlade åt pappa så han slapp göra det efter jobbet. Efter det så skjutsade ja hem honom och sen åkte jag hem och packade in varorna och sen var det bara att sätta sig i bilen för att åka och hämta pappa på jobbet. Det känns lite konstigt att det är jag som åker och hämtar honom, förut var det alltid han som åkte land och rike runt för att skjutsa och hämta mig. Men det är väll bara att vänja sig, sen när han blir för gammal för att köra bil så är det nog jag som kommer få köra runt honom hela tiden.

När vi kom hem så satte jag mig och pluggade lite matematik och gick igenom saker som jag redan har gjort, men vad jag har lärt mig av matematik är att man hela tiden måste repetera det man lärt sig. Så jag satt i ungefär en och en halv timme och pluggade. Sen var det dags att duka så då fick jag packa ihop mina grejer och sen började jag duka.
Ikväll blev det kyckling, potatis och sås. Riktigt gott, det var länge sen jag åt kyckling utan att det var en gryta.
Efter maten bestämde jag mig för att städa mitt rum så jag rensade upp alla mina saker och dammsög överallt. Medans jag städade lyssnade jag på en gammal cd jag brände för ungefär 5-6 år sen med Michael Jackson. Han var verkligen bra på det han gjorde innan han förstörde sitt liv. Texterna är väldigt värdefulla och det känns som om dem är skrivna ifrån hjärtat vissa av dem. Man kan verkligen leva sig in i musik och texten.

Efter städningen kände jag att det var dags för att duscha, det var riktigt skönt med värme nu när det är så kallt igen. När jag kom ut ur duschen så hade Emelie smsat mig och frågade vad jag gjorde så då ber'ttade jag vad jag gjorde och sen bestämde vi att hon skulle komma hit. Vi satt och pratade om allt möjligt och kollade på Grey's Anathomy. Sen kollade vi även på Tila Tequila, avsnittet där Bo får käken sönder slagen, helt sjukt hur folk kan bete sig.

Emelie drog sig härifrån vid elva och då gick jag ner och satte mig här för att skriva lite om vad dagen hade bjudit på, och nu känner jag att det är dags för mig att gå och lägga mig. Så godnatt på er alla och sov så gott!

Min nya blogg

Hejsan svejsan!

Nu har jag startat en ny blogg. Blev så trött på min förra, var inte alls nöjd. Så nu tänkte jag att jag skulle starta en ny, och förhoppningsvis hålla den vid liv och ha inlägg lite oftare!

Vad har hänt än så länge i veckan då?

Jo i måndags (23 mars) så fyllde jag hela 19 år. Inget och jubla över precis men nu är det bara ett år kvar tills man får gå på systemet wohoo!
Så i söndags firades jag av släkten hemma hos min mamma. Så det blev en hel dag med massa fikande. Fick massa pengar och sen en lykta, den var verkligen jätte fin. Hade en liknande som jag fick i konfirmations present, så den passade perfekt i fönstret bredvid den andra.

I måndags så firades jag av släkten hemma hos pappa. Så farmor, min farbror, farfar och hans fru kom och fikade och kom med presenter. Fick en blombukett med massa tulpaner av farfar och även ett obestämt bidrag till bilen jag ska köpa sen. Av min farbror fick jag en bok om mynt från sveriges hela historia. Den var jätte bra speciellt innehålls förteckningen för där och rätt igenom boken hade han skärt ut ett hål igenom alla sidor och där låg en bunt med pengar. Trevligt trevligt må jag säga. Sen av farmor fick jag en jätte gullig spargris och i den låg det även pengar. Och pappa och dem gav mig high school musical 3 filmen. Och pappas tanke var även att han skulle ha haft en bil stående på uppfarten som skulle bli min. Men på grund av dator krach och andra omständigheter så gick inte det. Så då fick jag även därifrån ett obestämt bidrag till min bil jag någon gång ska köpa. Må säga att det var en rätt bra fördelsedag även om det inte kändes som om man fyllde år.

Idag (tisdag 24 mars) Så åkte jag till skolan med pappas bil som jag får låna eftersom att han är "inlåst" på verkstaden den här veckan. Hade Matematik B i cirka 40 minuter efter det gick jag och Agnes och gjorde muntliga delen av nationella proven i engelska. Vi pratade på och skrattade och skämtade om allt möjligt. Till exempel : I see her!/I don't see her! To much make up today yes!  Mohaha Tror inte det är några fler än jag, Agnes och Mange som förstår vad vi menar med det, men det är inget ni behöver veta heller. Men roligt hade vi i alla fall. Vi fick båda två G+, vilket är ett lyft för mig i engelskan eftersom att jag förra året hade G- på den delen. Så jag är inte speciellt missnöjd med mitt resultat.
    
Efter det nationella så gick jag och Agnes till cafeterian och köpte oss lite mellanmål, jag köpte mig en stor yoghurt med smaken skogsbär, den satt riktigt fint i magen. När vi hade ätit klart så bytte vi om till arbetskläderna (Vi går byggprogrammet med inriktning måleri för er som inte visste om det redan). Sen var det bara att börja jobba.
    
Min dag har varit helt upp och ner idag. När jag gick upp imorse var jag hur glad som helst, sen när vi började jobba så vände allting. Jag blev tjurig och allt jag gjorde gick åt skogen sen övergick det till en känsla av ensamhet. Tårarna fylldes i mina ögon, fyra gånger under tiden av en och en halv timme grät jag utan att jag visste varför. Eftersom att jag inte visste anledningen till mina tårar så blev jag galen på mig själv för att jag var så patetisk som grät för ingenting. Allt blev bara värre och värre för varje minut jag var i skolan, så när klockan var 13:20 så bestämde jag mig för att packa ihop min grejer och sen gick jag till min lärare Kjell och sa att jag slutade för dagen. Han förstod ingenting men när jag förklarade allting så sa han: åk hem och vila så ses vi imorn. Känns skönt och ha en lärare som förstår hur man känner.
    
Gick och satte mig i bilen och väntade på älsklingen som slutade klockan 14:00. När han kom så åkte vi hem till mig och tog varsin macka sen la vi oss i min säng och bara mös, kändes riktigt skönt efter va dagen hade bjudit på. Sen när klockan blev fyra så skjutsade jag hem honom och sen åkte jag till pappas jobb och hämtade honom. Efter det åkte vi till återbruket och slängde lite sopor innan vi fortsatte våran resa hemåt. När vi kom hem så började jag med att skära grönsaker som pappa skulle ha till matlagningen sen la jag mig i soffan och vilade lite tills pappa väckte mig och sa att maten var klar. Så vi åt och sen gick jag ner på mtt rum och här sitter jag nu och skriver mitt första blogg inlägg i min nya blogg. Men känner fortfarande den där konstiga känslan i magen och tårarna kommer och går. Men jag ser framemot en bättre dag imorn.

Tack för idag så kommer det nog ett inlägg om morgondagens händelser imorgon =)

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0